Bloggstopp.

Jag inser att det var väldigt oansvarigt att förklara bloggstopp utan att uppge en anledning så jag kan väl göra det. 
 
Oftast är jag närvarande nog att kunna bedömma vad som är okej att göra och vad som är över gränsen, men ibland är jag inte det. Och då utgör jag en fara för alla. Det vet jag för det har hänt ett flertal gånger.
   Och jag vill inte skada er. Jag vill inte få er att må dåligt. Jag vill inte vara den människan. Mer.
   Och jag är medveten om att det inte går. Jag är medveten om att så länge jag lever, och även efter det, kommer jag förstöra människors liv.
   Jag skulle gärna säga att det är något jag tappat kontrollen över, och att jag inte kan styra över det. Men det kan jag. Jag kan själv bestämma. Och ändå fortsätter jag skada alla. Hela tiden. För det är sån jag är.
   Förstår ni inte?
   Jag kommer aldrig bli bra. Och jag kommer aldrig sluta skada er.
   Men jag kan sluta skriva texter som får er att må dåligt. Så därför förklarar jag bloggstopp.
 
Min hjärna är otroligt ledsen för allt jag ständigt utsatt er för. 
Alva
2013-12-27 @ 01:21:48
URL: http://www.photoandfantasy.blogspot.se

Fina Johnna,
vi känner inte varandra så väl men jag känner ändå att jag på nåt sätt är delaktig eftersom jag känner Pia, Nea mfl och jag skulle gärna vela lär känna dig bättre. Jag vet att saker har varit jobbiga den här hösten och jag finns alltid här om du vill prata/skriva och jag lovar att inte skadas. Jag tror inte att sorg smittar, däremot tror jag att styrka kan smitta. Du har varit stark och om du nu behöver kan du få låna styrka av mig. Jag ville mest berätta att jag finns och jag hoppas 2014 blir ett bättre år. Kram<3

Svar: Tack Alva. Tack. Det betyder så mycket att du säger så. Jag vill skriva ett långt svar. Skriva om allt. Fast det går inte. Men tack. Tack ändå. Tack för att du är den enda som över huvudtaget kommenterar på det faktum att jag efter år av bloggning varje dag slutar utan förvaring. I och för sig tycker jag att min förklaring var tydlig, men jag trodde nog inte att andra skulle det. Eller... Jag är medveten om hur egoistiskt det här är, men jag trodde inte att alla andra skulle hålla med mig. Fast jag lurade uppenbart mig själv. För alla förstod visst ändå. Åh, jag vet inte. Jag är inte helt säkert på vad det ens är jag skriver nu. Tack i alla fall. Verkligen. Tack. Jag har loggat in på min blogg varje dag och läst din kommentar. Så tack igen. Och jag hoppas att du har det okej. Kram <3
Johanna Möller




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: