Om att fira jul ensam
Vad ska en göra i livet för att behöva sitta ensam på julaftonskvällen? Vem kan förtjäna det? Att alla åker ifrån en? Att inte en enda människa är med en? Hur hamnade jag här? Var gick jag fel? Är det här mitt fel?
Jag tänker inte redigera den här bilden för den är min verklighet. Och ja, jag gråter på bilden, fast att jag försöker le, och jag gråter nu, för jag är en människa och jag behöver inte ljuga för någon om att det är kul att sitta ensam på julaftonsmiddagen. Det suger. Och när bakgrundsrösten till julkalendern sa att 2015 kan familjer som firar julafton se olika ut bröt jag ihop.
Christmas night, another fight.
Tears were cried, a flood.
I’ve of all kinds of poison in, of poison in my blood.
I took my feet to Oxford Street
Tryin’ to right a wrong.
When you’re still waiting for the snow to fall,
It doesn’t really feel like Christmas at all.
Jag vill bara att det ska bli bra.
Tears were cried, a flood.
I’ve of all kinds of poison in, of poison in my blood.
I took my feet to Oxford Street
Tryin’ to right a wrong.
When you’re still waiting for the snow to fall,
It doesn’t really feel like Christmas at all.
Jag vill bara att det ska bli bra.
