Avada Kedavra Heteronormen

 
För en vecka sedan idag så hade Dumbledore's Army och HBTQ-hörnan Alla hjärtans dag-mys i Caffiz. Anledningen till det var att på förra Alla hjärtans dag så bryggde DA kärleksdryck och det ville jag göra i år igen, men den fjortonde i år var en fredag (vilket är Hörnans föreningslokal-dag), så därför bestämde vi oss för den underbara idéen att sammarbeta!

Vi åt tårtor med prideflaggan och texten #gowest och massa andra olika regnbågsfärgade bakverk (chokladkakor, kokostoppar, muffins osv), lyssnade på wrock och allmän gay musik, pyntade caffiz med regnbågsfärgade girlanger och prideflaggor, bryggde kärleksdryck, hånglade framför den stora vackra prideflaggan med Hogwarts emblem på och var allmänt kärleksfulla.

Hoppas alla andra hade en underbar alla hjärtans dag! (Om inte så kan ni titta på bilden på mig och Alice när vi skär upp våran bröllopstårta och njuta av all glory där ↓)

ϟ ♡ HOME IS WHENEVER I'M WITH YOU ♡ ϟ

Den 10 september 2012 skrev jag på min blogg:
"
justja, det kom fram en tjej från nv1b idag
som frågade om jag visste nåt om dumbledore's army
eftersom jag obviously gillar harry potter.
[oj vilken underdrift]
"

I fyra rader beskrev jag mitt och Johannas första möte. Det som började min och Johannas bergochdalbane-relation var ett rushat möte efter en natt jag hade varit uppe och ritat på mina ben, varav flera Harry Potter-citat och ett Deathly Hallows-märke. I mitt minne minns jag det som om Johanna hade en Gryffindorhalsduk och -mössa, men det kan ha varit ett litet önsketänkande från min och Johannas sida. 
Jag tror att den enda anledningen att jag inte blev svinrädd av denna blonda tjej var att jag kom ihåg henne från Dumbledore's Armys föreningsfoto 2012.
Det var den tiden då jag gick bild på Södra och som estet, hade jag en väldigt distant relation till teoretikerna, speciellt natureleverna som är Södras outsiders. Egentligen kan en tro att det är esteterna som är outsidersarna, men då är det finns fyra olika linjer, varav ena linjen (musik) har ungefär 20 olika inriktningar, så är esteter väldigt nära varandra och delar många lektioner tillsammans. Sedan har vi samhällseleverna och språkeleverna som har gemensamma lektioner och sist har vi natureleverna. Därav hade jag lite svårt att förstå denna blonda NATURelev då jag själv nästan fick underkänt i fysik, kemi och biologi. (obs fick tillslut VG i biologi för jag ace:ade på nationellaprovet som bestod av 50% samhällsfrågor där jag plockade alla MVG-poäng)
 
Ett år och tre månader senare har jag och Johanna upplevt en total bergochdalbanerelation. I ungefär 50% av fallen har det har involverat Harry Potter, varav flera galna timmar i skolan, både före, under, efter skoltid och på loven. Vi har ramlat över diket för att komma till våra tält på Hultsfred, dansat till Arctic Monkeys och druckit hallon- och apelsinsmoothies ur höga glas med rödvit-randiga sugrör. Vi har lagat så mycket mat tillsammans, sett en konstig film på spanskan med två tioåringar och en femtonåring som hånglar hit och dit. Vi har dansat på Södrafester och fangirlat över ettor i skolan. Vi har berättat berättelser för varandra, roliga historier om hur vi har träffat folk, historier om oss själva.
Vi har sett på Harry Potter och gråtit så mycket att vi var tvugna att pausa och söka på "cute kittens" på tumblr för att lugna ner oss. Den där fantastiska dagen vi tog föreningsfotot för Dumbledore's Army tidigare i år och precis efter fick vi reda på att Fantastic Beasts and Where To Find Them skulle filmatiseras och drottningen själv ska skriva manuset. Den fantastiska och galna stunden när vi brister ut i totalgråt på Södras hårda och kalla golv, när vi tar med alla medlemmar på fika på skolgården och det bara är så fantastiskt fantastiskt att ha en vän att dela Harry Potter-glädjen med.
 
Men vi har också varit med varandra i lite skevare situationer, som den där natten när hon följde med mig hela vägen hem efter en fest, stod för mig så ingen annan skulle se när jag satt på Slussen och kissade och när Johanna höll i mitt hår när jag spydde på min innergård. 
Vi har varit med om fruktansvärt jobbiga saker, speciellt de senaste veckorna. Johanna var, och är fortfarande, här för mig. Tider när jag vägrade gå upp ur sängen, vägrade äta, vägrade göra någonting annat än att ligga i sängen med Felix(som är min enhörning som jag gick i 17årspresent av Johanna och några andra vänner) och gråta. Jag minns en fredag när hon kom hem till mig och bakade blåbärsscones och drog iväg mig på ett IKEA-äventyr för Dumbledore's Army. Det var den första dagen på en månad jag verkligen var lycklig.
 
 
Johanna sitter nu två madrasser ifrån mig och äter Tofuline-glass med blåbär och hallon och tittar koncentrerat på filmen Stuck In Love som jag har tjatat på alla mina vänner att se. Mellan oss ligger de två skeva individerna Daniel och Elin, men berättelserna hur jag har träffade och lärde känna dem är minst lika fantastiska som min och Johannas.
 
Om 40 dagar har jag och Johanna gått halva vår gymnasietid. Vi är här, vi är nu, vi lever nu och vi kommer att fortsätta göra det. Om 40 dagar är det bara ett år, fem månader och troligtvis tio dagar kvar tills vi tar studenten. Springer ut från den röda tegelbyggnaden, skriker, skrattar, gråter, ler, för ja, då har vi klarat det.
För det kommer att hända.