Det här är en JUGGE.
Det som kännetecknar juggen är "inåtbuktningen" överst på greppet.
En jugge är (oftast) väldigt skön och lätta leder består oftast mest av juggar.

Det här är en CRIMP.
När man tar en crimp så "crimpar" man med handen.
Alltså som att du ska ta tag i något väldigt litet.
Crimp på engelska kan betyda våg eller väck.
Man kan säga att fingrarna blir lite vågiga när man greppar en crimp.
En crimp ses som ett ganska oskönt grepp men det finns vissa som är helt okej.
Dock blir man väldigt trött av att klättra med bara crimpar
oavsett om dem är sköna eller inte.
Crimp kan öven kallas chip.
Men chip kan man stå på det kan man inte på en crimp.

Det här är en TVÅFINGER-POCKET.
Den heter så för att man tar den med två fingrar.
Det finns även trefinger-pockets.

Det här är en UNDERKLING.
Det är ett grepp man tar underifrån.
Det finns både bra och dåliga underklings.
(Tack Anna som lånade ut sin hand)

Det här är en SIDEKLING.
Det är ett grepp man tar från sidan.
Det finns både bra och dåliga underklings.
Sideklings finns både som grepp man tar från höger
och grepp man tar från vänster.

Det här är en SLOPER.
Det är ett stort och helt runt grepp.
Dem ger inte så bra grepp om man inte är jätte duktig.

Det här är en PINCH.
Eller jag tar åtminstonde greppet som en pinch.
På engelska betyder pinch nypa.
Alltså "nyper" man greppet för att hålla fast sig.
Pinchar finns som små och stora.
Dem kan vara knepiga att hålla i.


Det jag visar nu kallas HEEL HOOK.
Det är inte ett grepp utan ett sett att placera foten på.
Man sätter helt enkelt hälen på greppet.

Det jag visar nu kallas TOE HOOK.
Det inte häller ett grepp utan ett sett att placera foten på.
Man sätter tån under greppet och spänner.
Det kan vara väldigt svårt
eftersom man inte sätter så stor vikt på bara tårna vanligtvis.

Det här kallas att MATCHA.
Inte häller det här är ett klättergrepp
utan ett sätt att placera fötterna eller händerna på.
Man sätter alltså båda händerna eller båda fötterna på samma grepp.

Sen har jag en till sak att berätta om men som jag inte har en bild på.
Det är STRUKTUR. När man klättrar en vägg som inte är helt slät
utan istället är mer berglik med små in och utbuktningar kallas det struktur.
På bilderna på juggen och underklingen kan man se lite struktur.

Det var alla "grepp" jag hade tänkt visa.
Det finns även grepp som har flera funktioner.
Man skulle t.ex. kunna "crimpa" tvåfingerpocketen på bilden.
Här är några begrepp man använder i klättring:

FLASH     - att man klarar leden på första försöktet.
ONSIGHT - att man klarar leden på första försöket 
                  utan att ha sett någon annan klättra den.
BT            - står för Banana Time. 
                  Det här "ordet" används bara i min klättergrupp.
                  Efter en timmes klättring klockan fem
                  äter alla banan eller något liknande.
                  Kommer från att mina föräldrar tyckte att jag skulle äta mellis
                  för att inte bli trött under klättringen.
                  Så varje gång klockan fem åt jag banan
                  och efter ett tag började folk joina.
SPOTTA   - När en person boludrar är det vanligt att man spottar den.
                  Alltså att man håller upp händerna
                  och är beredd att ta imot den som klättrar
                  i fall att denne skulle ramla

SÄKRING KLAR; JAG KLÄTTRAR:
Klätterverket lär alla små barn att säga så här när de ska säkra.
Den som säkrar säger "Säkring klar"
och då ska klättraren titta att allt ser okej ut.
Sen säger klättraren "Jag klättrar"
och då ska klättraren titta att allt åttan är rätt.

Det var Del ett i Johannas klätterkurs.
Vad duktigt av er om ni orkade läsa hela.
Hoppas ni gillade den.
Om ni har synpunker eller frågor kommentera då.
Jag vill ju inte ge ut felaktig information.
Del två kommer senare.
XOXO Honey♥

P.S. Min logga var ganska pampig om jag får säga det själv.