Reclining in Spring

 Problem med att ladda upp bild, kommer snart!
 
Idag praktiserade jag med håret uppsatt som Prinsessan Leia, fick Supta Vajrasana av Karyn och sov i Sukhasana (viloposition) i tjugofem minuter. Oklart hur jag ska tolka allt detta.
 
Igår hade jag inlämning i Nutrition and Society-delen av kursen jag läser men det finns fortfarande en hel del mer jag vill läsa där. Borde börja packa eftersom jag ska träffa Amby på lördag och World Vegan Day är på söndag, men vi får se för jag vill också svara på meddelanden (vilket är lite av ett essä-arbete), ta en joggingtur om knät vill och långlaga lunch. Måste även prioritera att ta en nap eftersom jag låg vaken i två timmar igår och inte somnade förrän 22.30. Om vädret är dåligt kan kanske hälften av detta bockas av, men är det bra lär jag inte göra mycket mer än att äta och sova, haha... Det är verkligen knepigt att ha vår när en har saker att göra! Jag är så van vid att plugga och göra så mycket jag kan av det jag vet att jag kommer behöva göra så att jag kan chilla i maj, men att jag skulle göra det för den australienska våren också slog mig aldrig. Nåja, en kan ha värre problem. Ta hand om er själva och ta en extra nap om ni behöver! Namaste, Johanna
 
 
"Take Padmasana."
"What? ME?" Confused I look up from my preparation for Urvda Danurasana, snatching out from my inner space.
"Yes", Karyn replies and seat herself infront of me
/..../
"What did I just do?"
"Supta Vajrasana."
"What’s that?"
"The reclining thunderbolt."
"That does not completely make sense."
Karyn Indian shakes her head as to say "yes, no, deal with it" and walks away. I sit puzzeled for a second, then do a Chaturanga and proceed with life. Nothing of this matters, yet it does. 

Vande Gurunam Caranaravinde

"(...) Och de gav liv till något inom mig som jag nog inte kan stoppa." [ 2017-09-02]

Jag kan nog inte i ord uttrycka hur mycket det här betyder för mig. 

Dagar i Mysuru

 
Gå längs gatan ner till shalan med så mycket tacksamhet inom mig att jag nästan inte kan hålla ihop. Sätta mig med Sondita, Marcela och de andra i min grupp på trappan och vänta tills Sharathji kommer ut och spanar över alla. Sitta i väntrummet med matta, svettmatta och passerkort redo. Titta upp när Lisa kommer ut efter sin practise och tar min hand eller viskar hej och reflektera över att hon är vacker på ett sätt som utseende aldrig kan uppnå. Andas och känna energin. Få vara "one more" och gå in. Chanta inledningsmantrat. Praktisera. Praktisera, vara där och älska. Göra drop backs med Sharathji följt av avslutande i omklädningsrummet. Chanta avslutningsmantrat. Mrityor Ma Amritam Gamaya. Fästa en bindi i pannan. Vänta i dörröppningen på väg ut med mina händer i namaste tills Sharathji tittar dit och böja mitt huvud i ett tack. Röra tröskeln och röra mitt hjärta; röra min själ; tack. Köpa en kokosnöt i Coconut stand och känna hur livet stabiliseras genom ett medhavt sugrör. Traska upp till idli man med ett gäng människor och prata. Idlis with sambar and coconut chutney, thank you, very good. Äta med händerna, sittandes på trottoarkanten, prata och titta på kossorna. Skynda hem för att lämna mattan och byta om. Komma till chanting och stå i dörröppningen medan människor tittar på mig och vänta på att Lisa och Jens kommer för att sitta bredvid dem. Känna tryggheten i att ha dem där och i att messa med i verserna som Lakshmisha leder oss igenom. Vakratunda Mahakaya. Promenera med Magnus runt kvarteren och prata om livet, sätta oss på Depth N Green med en chai respektive kaffe. Ta en rickshaw genom den guppiga trafiken och möta upp Lisa för lunch hos Auntys. Njuta. Lyssna. Tänka. Bli avdroppad för sanskrit, gå upp för trappan och se Sita passa en plats på mattan bredvid henne. Skratta med Laksmisha och lära, hoppas att ens tecken är fina. Ta en promenad runt kvarteren och le, se hur människor vänder sig om möta deras blickar och ögon. Titta på himlen och lyfta på klänningen så att den inte släpar i. Gå till Chocolate man för att köpa tofu och double chocolate cookies som nästan äts upp på vägen hem. Möta Tonya i loungen, få lite av hennes kichari och prata i timmar. Mixa en vattenmelonssmoothie, göra sanskritläxa och sitta vid datorn. Försöka förstå. Dricka ayurvediska örter. Somna. 
 
Jag saknar Indien så mycket att jag inte vet vad jag ska göra. Givetvis så saknar jag Sharathji, Lisa och Magnus. Kanske saknar jag vad jag gjorde där. Men mest av allt så saknar jag energin, känslan och omtanken. Jag är inte i närheten av redo att sammanfatta Indien, men någon gång ska jag göra det. Fram tills dess vilar jag i tacksamheten över att jag var där. Shanti, shanti, shanti, aum.