Hej alla fina!

 

Fram tills dagen det inte blev någon julkalenderlucka, så trodde jag genuint att jag skulle lyckas med alla luckor.

   Men något hände, jag antar att livet kom emellan. Och sen inte bara rullade livet på, utan mera sprang. Fast inte ifrån mig, utan med mig för jag höll ändå jämna steg med det. 

 

En grön jul i Melbourne med ceremoni under fullmånen vid en julgrans-mandala av blommor. Vi drack ganska misslyckad kakao som dessutom var den potentaste jag druckit (helt och hållet mitt fel), gav plats åt varandra och höll händer i den varma sommarnatten. Efter många timmar kissade vi i trädgården och tittade på himlen bredvid varandra innan vi gick in. På den australienska julaftonen åkte jag och Luxxie till stranden i St Kilda och solade med resten av Melbournes befolkning i bikinis, tomteluva och renhorn medan vi åt melon. Och så satte vi alarm och ringde våra föräldrar på den riktiga julen.

Jag levde en vecka på rawfood som sedan blev tre veckor, jobbade på Lentil och svettades mycket eftersom det var över fyrtio grader. Äpplen gick ur säsong, bären blev dyrare (för att en inte längre kunde pruta på halvdan kvalitet) och mangosäsongen var on point. Jag var påväg i från Melbourne och min resa, i tanken ofta redan flygandes. Packade, planerade. Prioriterade. Ibland måste en göra det.

Tokyo var kortvarit, men fint. Jag hade inga krav på mig själv och gick mest runt, men fick fascinerande mycket gjort ändå. Borde kanske skriva om det om jag får tid... 

 

 

En kväll satt jag naken på en onsen - traditionellt japanskt badhus - ute i de femgradiga luften och tittade på himlen ovanför mig. Körsbärsträdet ovanför mig hade fullt av knoppar som om några månader i hanamin kommer att slå ut. Tiden går och perioder ser olika ut; en vävs in i den andra för att sedan flyga vidare. 

    Och så flög jag hem.

 

Namaste, Johanna