Sydafrika, dag 0 - ankomstdagen i Cape

 
Efter en resa som startade med att vi nästan missade flyget eftersom vi i gaten insåg att mamma tagit med sitt gamla pass och att hon behövde ta sig till polisen för att göra ett nytt temporärt, så anlände vi efter att ha rest i cirka 20 timmar till Kapstadens flygplats. Vi har hyrt en lägenhet i Camps Bay via air bnb och med taxi så åker vi dit för att lämna våra väskor. Lägenheten är - för att citera Henrik Schyffert och Fredrik Lindström - ljus och fräsch,  med två sovrum, ett öppet kök och utsikt över havet - jättefin!
 
Något mosiga beger vi oss för att leta efter ett busstopp, men hamnar istället på ett turistbyråliknande ställe där de informerar oss om att dte bästa sättet att resa i Cape är med taxify - en sydafrikansk version av ubër. Vi testar och det är hur smidigt som helst! En kvart senare kliver vi ur, betalar en fjärdedel (om ens det) av vad det skulle kostat i Sverige och sätter oss för lunch på kaféet Raw and Roxy som jag tittat upp. Som vanligt när jag är första gången på ett lovande kafé så kan jag inte välja vad jag vill pröva, men som tur är slipper jag det eftersom de har en tapastallrik. Vi beställer den alla tre och får in smakbitar av lasagne, pasta, sushi, thai curry, fried cauli rice, asian red thai cabbage och gazpacho - mums! Det visar sig att kvinnan som äger kaféet är från Danmark och hon ger oss en gratis chokladtårtbit som "en gåva från Danmark till Sverige", haha. Jag tycker det är så gulligt att jag äter den trots att det är en massa socker (dadlar) och fett (kokosolja) i och mår sedan illa resten av dagen, men men...
 
Från Raw and Roxy promenerar vi ner mot Waterfront längs de varma gatorna, genom ett fancy område med turkost vatten och bredvid en traffikerad väg kantad av fattiga afrikaner som vill ha betalt för att hjälpa en över gatan. Väl nere går vi in på Waterfronts matmarknad som jag även den tittat ut och den visar sig vara mycket trevlig med en hipster känsla i en gammal lokal med metallbjälkar och högt tak. Jag beställer - lyssna noga för det här var jag genuint taggad på - en frozen yoghurt! Vet ni hur många gånger jag varit på frozen yoghurt-ställen och önskat att det fanns veganska alternativ? Okej, inte supermånga, men när jag var au pair i England älskade Em att köpa frozen yoghurt när vi var inne i Reading och mina kusiner brukar äta det i Spanien och jag har alltid fått avstå, men nu - YAY! Yokos säljer vegansk frozen coconut yoghurt med eget val av nötter, bär och frukt och jag var glad resten av dagen för det! Underbart gott! Viktig note dock: de servades i plastglas vilket jag inte var beredd på, så om ni ska dit - ta med egen behållare och sked. (Jag som alltid brukar ha träbestick i väskan hade dagen till ära inte med dem eftersom jag hade väskan från flyget och en bör undvika att äta på flyg.) Medan jag glatt åt av yoghurten drack mina föräldrar någon local beer och blev således glada de med. Medan de satt och tog en kaffe på ölen (eller om det var tvärt om - olika beroenden skulle stillas i alla fall), så utforskade jag markanden och smakade på heltorkade oliver, olika röror och pekannötsmör, samt tittade på kryddor, teer och hantverk. När mina föräldrar var klara gick vi vidare till en affärsgata för att köpa nya skor till pappa och sedan fick vi taxifya hem eftersom jag började må så dåligt över den tidigare tårtbiten.
 
Efter att jag nappat i min säng i Camps Bay, duschat och möjligen återhämtat mig en smula så vi gick ner till stranden för middag. Stämningen var ganska skev och vi hamnade på en restaurang vid namn Mynt Café där mina föräldrar beställde in grisspjäll och jag en skål grönsaker. Vi äter under relativ tystnad, tar en taxify tillbaka och jag somnar direkt. Trött, men glad över min yoghurt, glad över att vara framme och glad över att jag kommer vakna upp till min första hela dag i Cape Town!

Myskväll hos Ollie


Min matlagningsasana - trädet // God mat och skratt som vanligt

I måndags efter en - som vanligt - fin yinyogaklass för Lasse så åkte jag till Handels för att hämta Ollie. Hon slutade vid 21.00 och jag kom dit ett tag efter åtta, så satt och tittade medan hon repeterade inför ett spex. Eftersom vi inte har sådant i Varberg var det väldigt roligt! När hon slutat tog vi tunnelbanan till hennes lägenhet på Östermalm, bytte om till sovkläder och jag fick agera kock medan hon assisterade. Det blev svampquinotto med vitt vin, hemmagjord rawmesan, rosmarin och misobakad butternut - mycket gott! Och det är alltid extra gott att äta med en annan foodgasmer, haha. Som vanligt så pratade vi jättemycket, så allt blev sent och när vi avslutat efterrätten (chunky monkey nice cream med swirls av kakao, jordnötssmör och hampa) var klockan närmare ett. Jag har aldrig sett någon somna så fort som hon gjorde, haha. Dock så somnade jag väldigt snabbt jag med. Snabbt och med ett leende på läpparna. 

Alarmet började ringa sex nästa morgon och jag gick upp, klädde på mig, packade, kokade te och petade på Olivia var tionde minut. En och en halv timme från det att hennes alarm börjat ringa tog hon sig upp och efter en halvtimme var vi ute ur lägenheten. Tog sällis till Gamla Stan där hon gick av tunnelbanan för ett frukostmöte, medan jag själv fortsatte mot en väldigt, VÄLDIGT sen yoga. Det gick dock bra för jag var så laddad efter allt mys!
 
Önskar att jag kunde prata med och äta hos Olivia varje dag! Det är så viktigt med bra människor.
Namaste, Johanna 
 

Sydafrika dag 1 - Cape Town



Jag vaknar förväntanfull inför den första dagen i Sydafrika och smyger upp, fixar mig och sätter mig sedan i en Taxify som tar mig till Ashtanga Yoga Cape Town inne i stan. Eftersom jag sett till att vara där i god tid, innan öppning, sätter jag mig och väntar i trapphuset fram tills att en kvinna - Sonja - kommer och låser upp. Hon visar mig studion och talar varmt om huvudyogaläraren Ulrike som inte är där på söndagar, och så sätter jag igång. I en timme är det bara jag och Sonja där, så jag får privatlektion - superlyxigt! Hon är duktig och hjälper mig, trots min onda rygg, och efter en timme kommer dessutom Ulrike (som alltså äger studion) dit med två av sina söta barn för att hämta något. Hon pratar med Sonja, passar på att hjälpa mig lite och medan jag ligger i Savasana så går hon. Det är något med henne som känns väldigt och bra och jag bestämmer mig därför för att överge mina planer på att testa en annan studio dagen därpå och istället komma tillbaka för att få ett helt pass med Ulrike.
 
Eftersom jag inte har internet så hjälper Sonja mig med men taxify, och jag åker till Schekter's Raw vid Sea Point för att äta frukost. Beställer en quinoagröt och en snickersmoothie som jag långsamt äter medan jag skriver i min bok, funderar över livet, iakttar Table Mountain utanför fönstret och tittar på kaféet och människorna runt omkring mig. Trots namnet är kaféet inte hel-raw, men maten är vällagad och vegetarisk. Gröten smakar underbart även om jag annars oftast undviker jordgubbar, och snickerssmoothien är alldeles för mäktig men även den med god smak. När jag är färdig och samlat ihop mig så taxifyar jag hem till Camps Bay.
 
Vi bestämmer oss för att åka till de botaniska trädgårdarna Kirstenbosch Gardens och stannar vid tre olika kaféer på vägen för att försöka köpa med oss en picknick-lunch men samtliga är stängda. Som tur är så visar det sig att det finns en okej restaurang där och medan mina föräldrar äter varsin macka på bröd så får jag en skål zucchini med trädgårdsörter och hummus. Jag hinner även med att besöka toan och där sitter ett stort rim om något som kommer att genmsyra hela Afrika-vistelsen:
 
If it's yellow, let i mellow
If it's brown, flush it down
 
Svensk media har rapporterat en del om vattenbristen i Sydafrika, men den är alltså väldigt allvarlig. I april är dag 0 - det vill säga att om det inte regnar på riktigt innan dess så kommer det statliga vattnet att ta slut. Dock har privata farmar vatten, och efter vad vi senare fick höra av locals under resan så hade vattenbristen inte behövt vara så allvarlig om det inte vore för att regeringen är så korrupt och förbrukar mycket av vatten-biståndspengarna från Europa till sin egen privata vinning...

Hur som helst, när vi ätit börjar vi gå omkring och det är underbart vackert! All grönska med massor av olika gamla träd och växter omgivet av de höga bergen... Jag får en känsla av att det här är folkets park - människor har picknicks, ligger och solar, barn leker och stämningen är härlig. Genuin. Vi går upp på treetop walkway som är tolv meter upp i luften och det ger ett ännu häftigare perspektiv. Jag går barfota och njuter. 
 
Från Kirstenbosch åker vi till Clifton's 3rd beach där jag hört att The Oum Revolution annordnar Public Sunset Yoga Flow på söndagar. Det är en märklig och smal slingrande gång ner mellan murar och staket till människors strandhus, men efter några minuter kommer vi fram till en stor skylt "No dogs allowed" bredvid en öppningen genom vilken en kvinna med två ännu större hundar som glatt traskar in. Vi yogar på medhavda handdukar som alla andra och passet är helt okej. Pappa tycker att allt gör ont och mamma är ovan vid sanden, men jag njuter. Har ögonen stängda och huvudet vänt mot solen, men då och då när jag kisande öppnar för att titta på läraren så ser jag i ögonvrån ännu fler hundar, haha.

Efter lite krångel med taxify (eftersom vi inte hade wifi och lånade en mobil från en människa som sedan försvann iväg med den) kommer vi till Mojo Market några stränder bort. De har samma koncept som Kungshallen - beställ från vilken kedja ni vill och ät tillsammas, så medan mina föräldrar dricker drinkar i en bar går jag runt och rekar. Slutligen slår vi oss ner - mina föräldrar med toniskburgare och dumplings, och jag med två raw pizzaslicar från The Hungry Herbivore. Allt är gott och vi äter medan vi skrattar åt att pappa bränt sig som ett sträck i ansiktet efter att ha suttit i en glipa under hans och mammas frukost.

När vi är klara tar vi en taxi hem och sedan är första hela dagen i Sydafrika slut.