Julafton 2017

Julen kom och gick. Jag hann aldrig bli beredd eller komma i julstämning eftersom jag avslutade mina tio-timmar-en-massa-dagar-i-rad med att jobba till klockan 22 den 23, men jag gjorde så gott jag kunde. Farmor, Jonte (min farbror), Jenny (hans sambo) och Ludwig (min lillkusin på fem år) hade anlänt kvällen innan, så när jag kom hem trött vid elvatiden klädde jag och Ludde det sista av granen. Det var en ganska fet och märklig gran vi hade i år (och dessutom var inte pyntet något vidare), men jag tycker om att fira träd så det var okej ändå. Efter att kvällen innan ha berättat för Ludde om att tomten lämnar något i en julstrumpa ifall att en varit snäll, och att det kan hjälpa att lägga ut lite mat till honom och Rudolf så gjorde vi det. En morot till Rudolf och ett äpple samt ett glas coca cola till tomten. Colan var Luddes idé då han sett på reklamen att tomten gillar cola (min insida grät över detta) och för att Ludde själv nästan bara dricker cola (min insida gråter ännu mer). Äpplet var dock också Luddes val då jag frågade honom vilken hans favoritfrukt var och han svarade "Äpple! Det kan vi ge till tomten också!" Efter detta knöt jag mig ögonaböj och försökte ladda inför den stora dagen.

(null)

Efter att ha smugit upp före alla andra och yogat vid granen så möttes jag och Ludde av något mystiskt. Jag hade fått ett paket i min julstrumpa (ett par strumpbyxor från Swedish Stockings), och ett paket till Jonte låg i Luddes. Förstå förvirringen när Ludde öppnade och fann en svart plånbok (Jenny hämtade en transformers-figur i källaren istället). Dessutom hade varken tomten eller Rudolf ätit av våra delikatesser så allt var mycket förvirrat. Efter att ha tagit kontroll över situationen och högljutt, med menande ögonkast åt alla de vuxna i sällskapet som varit uppe sist, förklarat att tomten måste varit förvirrad och att Nissen (han har ju en Nisse i varje hus som rapporterar åt honom) säkert kommer att berätta och då kommer tomten tillbaka. Vi satte oss till bords och åt frukost allihopa och mycket riktigt - efter frukost var moroten gnagd på, äpplet tuggat och colan lite drucken av. Detta tyckte Ludde var ännu mer mystiskt, för hur kunde släden landa utanför fönstret under frukosten utan att vi märkte?! Magi!


Jag slog in paket, rimmade och tog sedan en promenad i skogen själv för att sortera tankarna. Ludde och jag var även över en sväng hos Flarpis och Geff innan Moster Anna och mina kusiner Amanda och Klara kom vid dryga halv tre.

 
Givetvis såg vi Kalle och julfikade. Glögg med russin och skållade pinje och mandlar, pepparkakor med stiltonost och lingonröra på kesella, olika tryfflar (vit choklad, apelsin etc) av Manda och Klara, saffransbiscotti av mamma, Farmors fruktkaka och saffransbullar. Jag drack min hembryggda glögg med aktiverade mandlar och pinje, och åt pepparkakor med min egna mögelost på cashewnötter och lingonröra på kokosyoghurt, en aktiverad saffransbiscotti och en chai-pekan, pepparkakstryfflar (på kikärtor) och grönkålschips av Albus. (Ingen tog ett foto så mästerverken ovan är skärmdumpar av en video.) Vi sjöng med i alla sånger, rabblade repliker och hade det trevligt. Sedan blev det julmatsfix och jag masserade Albus med avokado medan alla sprang runt.

 

 

I väntan på tomten - Knähund på riktigt (han blir lite orolig vid jul).

Tomten kom vid sex och Ludde coolade nästan vippen av förtjusning då han konstaterade att han fick flest klappar av tomten (som han rev upp innan någon annan ens fått en...).

 

Tomten som immat igen - jag som läser rim i min nya julklänning som jag hittade second hand.

 


Middagen serverades och som vanligt så hade jag mitt eget julbord på sidan. Vi - eller de flesta av oss... - satte länge och hann hämta mer tre gånger innan det blev Karl-Bertil. Lika bra som alltid var det! Sedan blev det en mycket hastig och lustig julklappsutdelning innan kussarna och Moster Anna kände att de behövde gå. 

 

Vi kvarvarande - eller i alla fall jag, Ludde, Farmor och mina päron - satte oss för att se Svensson Svensson och för en gångs skull så somnade Ludde så sött innan mig.

 

 

  Jag drack te på saffran och vi satt och småpratade innan jag drog mig tillbaka. Trots min julstämningsbrist så var Julafton fin och jag är glad att ha firat en gång med Ludde också. Hoppas ni också kan se det fina i er jul. Namaste, Johanna

P.S. Till Rebecka som kommenterar - om du lämnar din mejl så får du notiser om när jag svarat! :)



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: